sarah lucy carin

första frosten

2011-10-14T11:05:00.001+02:00

och jag bloggar från mobilen. teknikens under att kunna hålla kontakten. lever splittrat nu. staden, landet och milen däremellan. med barnen och, som nu, utan. med mina barn och hans. det är rörigt och rotlöst fast ändå inte.

för här tar jag morgonens promenad med hunden och långa skuggor.

planerar för odlingar.

och snart kommer kanske lite riktiga bilder på allt det vackra. jag fotar massvis här men känner mig inte helt bekväm med att visa. det är inte mitt. inte än.

höra ihop

2011-09-26T17:19:00.001+02:00

jag spenderar så mycket jag bara kan av min lediga tid där ute på landet. senaste gången tog vi svamppromenad. med en korg var, stora korgar. har redan torkat och frusit en ansenlig mängd men plockar gärna mer, mer, mer av överflödet i skogen.

en av kvällarna i stan gjorde vi äppelringar. som jag gjort om höstarna de senaste åtta-tio åren. i varierande omfattning. denna hösten, och förhoppningsvis många framöver, är det med sällskap av någon som brinner på samma underliga vis. som hör ihop. med mig.

evighetsåret

2011-09-13T10:05:00.000+02:00

hon kom till oss för ett år sedan. lilla stjärnöga. lilla pysen. och hur sammanfattar man väl ett år som detta? när det bästa och det värsta händer samtidigt, i en enda hemsk röra? hon, min minsting. det har varit en symbios så mycket mer än med de andra två. samtidigt så mycket mer splittrat, som det väl är när tre så små barn behöver sitt. livet. alltså. jag har inte orden att beskriva, det är väl därför det varit tyst här i dryga tre månader nu.

mina tre älskade, finaste. och ni ser inte det jag ser i bilderna. det vet jag. för två av tre bilder är tagna på en plats jag inte visste fanns då för ett år sedan. där det finns plats för en kärlek jag inte trodde var möjlig.

nu när jag för ovanlighetens skull skriver måste jag passa på att tacka er som finns runt mig och mina tre små. familjen, vännerna. tack. ni som tycker att ni bara gjort det lilla och borde funnits där mer? fel. jag känner stöd och kärlek från så många och är oändligt tacksam för det.

fläder och pioner

2011-06-09T17:40:00.003+02:00

det var nog tur att vädret var så uselt imorse. på väg hem från en av två nätter på jobbet stannar jag till på kolonin. plockar med mig pionerna som slagit ut för fullt. och så lite fläder på vägen hem.

med flädern gör jag som mormor. plockar de finaste och fryser in, undan för undan. sen blir det en stor bytta saft om nån vecka. och när regnet ger med sig plockar jag blommor att torka. för det perfekta förkylningsteet.

nu är det snart kväll. om några timmar jobbar jag igen. det är en lycka att vara tillbaka och igång igen.

nöjd där

2011-06-08T12:26:00.002+02:00

hon är krasslig och hängig, lilla E. glädjen som på bilden var ganska kortvarig.

men hon är som nöjdast där, i sjalen. och helst framför spegeln.

ikväll tar jag mig an två nya jobbnätter. det är just så fint att vara tillbaka som jag hade trott och hoppats. och när de två nätterna är avklarade får jag äntligen träffa min stora lilla sexåring igen. hon har varit borta i 20 dagar på vandringsäventyr i spanien. bara hon och farmor. ni kan tro att jag längtat!

upp igen, bara

2011-06-03T21:47:00.009+02:00

egentligen var det inte alls tanken att pausa igen. mitt internet försvann en vända nu när jag har flyttat och landat i det nya. har fått en ny energi, faktiskt. kan lyfta blicken, se framåt. förstås inte bara av flytten. allt går ju på rätt håll nu. sommarvärmen. börjat jobba så smått. kroppen som sakta återhämtat sig. nästan där nu. snart springer jag igen. tills dess är jag glad att kunna gräva och påta utan att gå sönder av smärta.

medhjälpare i gröngräset

och sen mer sist då? jag blev intervjuad för sydsvenskans in på livet-sidor. om att med barn försöka leva miljövänligt. om odlingarna. och jag tänker om det lite som jag tänker kring detta med att skriva såhär. jag har hittat min väg. är stolt. och om det är något jag älskar så är det att läsa om andra (kvinnor) som så tydligt hittat sin väg, roll, vilja. mer sånt, tack.

så... hej värmen, bloggen, sommaren, kärleken, livet. helt enkelt.

sista rycket

2011-04-13T13:09:00.005+02:00

för varje dag som kräver overall och mössa tänker jag att kanske var det sista dagen. för snart kommer den, sista rycket nu bara. snart kommer vårvärmen, den riktiga.

mössan är den jag stickade av alpackaull, som jag berättade om här. nystan i röda nyanser som har legat som hyllvärmare några år. barnens farmor var i bolivia och köpte med sig mängder av garn hem till mig.

och den älskade ugglan, med sin egen historia att berätta. sommaren 2008 stod jag med mina barnkläder på hantverksmarknad i folkets park, malmö. där stod också majtjho med sina fina kläder. och virkade ugglor. det var den andra av tre inplanerade marknadshelger och lillebror M var väl knappa två veckor. och som välkommen-till-världen-present kom majtjho och hängde denna fina uggla hos lillebroren. nu har hans lillasyster tagit över den älskade ugglan. uggelibugglan.

liv i pastell

2011-04-10T21:31:00.007+02:00

det har varit en av de finaste helgerna på länge. kanske var det helt enkelt vädret, fast nej, inte enbart. jag har fräknar och rosiga kinder och en pastellig bukett på mitt köksbord. det beskriver helgen ganska bra. buketten, en present, från finbesök i helgen. och med våren vaknar kollektivet. långa pratstunder på altanen, tills solen försvinner bakom trevåningshuset.

livet är ju är bra. men långt från perfekt. tittar på min pastelliga bukett och blundar för det grå en stund.

en snabb promenad till kolonin i torsdags, det är allt vad som blivit denna vecka. allt som har stressat och gnagt i mig bara försvann. jag kommer inte hinna allt. mellan ogräs, skörd, bär, beskära och allt annat. men det är helt okej ändå.

fredagshälsa

2011-04-01T17:40:00.002+02:00

nej. i år blir det inget aprilskämt. jag förbrukade den rätten förra året tror jag.

trötta dagar. igen. och ont. igen. min rygg vill inte riktigt bli bra. jag tycker jag gör rätt. orkar inte gnälla mer nu. men känslan i ryggraden säger samma nu som vårvintern för fyra år sedan då det smällde till ordentligt. allt för att inte hamna där igen, försöker vila. men träna. och inte överanstränga. svår balans, såhär i vårtider.

idag har jag en sjuk son hemma. han fick hämtas från dagmamman. egentligen är det pappadagar men han låg på min soffa och sov en stund. för att han ville. och jag vill ju. hönsmamman som darrar lite trots att det bara är feber. det är ju inte farligt. alls. och tänk att vi har det så fint, ändå. tre fina, livliga, starka, friska barn. att en treklöver inte skulle vara tur ger jag inte mycket för.

mellanklövern

våren på glänt

2011-03-22T00:10:00.000+01:00

mamma visst står vårens dörr på glänt?

nu kommer äntligen dagarna vi kan njuta av ute tillsammans. lilla E sover bättre än någonsin i sin vagn. under den nygamla sjalen. en efterlängtad indio med ull.

vi håller oss i trädgården hemma. eftermiddagsfikar med grannarna som nyss flyttat in och får en kort pratstund med grannarna, de f.d som just nyligen flyttat ut. det är en sån vår i kollektivhuset. hela havet stormar. det är både fint och vemodigt. just denna omgång flyttar några av mina barns närmaste vänner. det känns.

en smula nervös lånar jag ut kameran. hon vill också fota, min stora L. men hon ger upp på mig. jag skrattar inte bra nog.

våga låta vila

2011-03-21T22:09:00.004+01:00

tänk att det ska vara så svårt att våga tillåta sig själv att vila. har en blivande mamma i min närhet som verkligen, mer än någon, bara borde vila. men det är en utmaning att ställa om, när man är van vid livet i full fart.

för några dagar sedan fick hon detta lilla. lugnande örter och en novellsamling. bara som en liten knuff. ner i soffan. för henne och de två små liven.

och från finaste lotta kom en utmaning. den sätter jag tänderna i om ett litet slag.

paket tilll paket

2011-03-18T18:44:00.003+01:00

genom det fantastiska forumet på sjalbarn.se har jag köpt ett begagnat, fantastiskt bärdon. nu föll det sig så fint att sjalen var paketerad i ett fint papper. och jag som hade paket att slå in. perfekt! återanvändning när den är som bäst.

bärdonet kommer få sin alldeles egen presentation. åh, som jag längtat. tack cecilia för en fin affär!

och korgen heter?

2011-03-17T11:59:00.005+01:00

idag ska ni få hjälpa mig. jag måste få veta vad min fina korg heter. har så bestämt för mig att jag hört namnet. att den har gotländskt ursprung. den kommer från mormors gömmor

jag har alltid mina garner och påbörjade projekt framme. i min lilla vita korg, en korg med handtag, har jag sånt som inte kräver full koncentration alltid. den korgen följer med ner till syjuntan om söndagarna. där pratar jag nog egentligen mer än jag stickar. i min fina namnlösa korg har jag favoritgarnen och några lite större projekt.

fast i ärlighetens namn blir det inte mycket stickat nu. har inte ro om kvällarna, är så förjordat trött. lilla E är sjuk. hon har en hosta som låter tungt i bröstet. flera nätter har jag ringt A. han får komma hit. mitt i natten får han klä på sig och tassa genom det kalla trapphuset.

om dagarna bor hon i sjalen, mest

men kanske sover jag en smula bättre om jag åtminstone får namnet på korgen klart för mig?

lilla trädet

2011-03-15T22:00:00.000+01:00

här är resultatet av trädbeskärningen. lite naknare. lite gladare. förhoppningsvis.

om barnet och maten

2011-03-15T09:22:00.002+01:00

det är bara två dagar sedan hon fyllde halvåret, den minsta. hon började så smått för två veckor sedan få smaka på potatis. när det ändå serverades den övriga familjen fick hon några mosade bitar. sen på halvårsdagen nöp hon hallon och blåbär från min frukostgröt. det är ungefär så långt hennes erfarenhet av fast föda sträcker sig. för övrigt ammar vi. ganska så precis i enlighet med WHO´s rekommendationer, kan jag tycka. ändå förvånas man av det. till och med på bvc. jaha? har hon inte börjat äta än?

en rund, frisk bebis. och hade jag sagt att: jodå, vi är så duktiga såååå. en burk potatis och en burk palsternacka om dagen, jajjamen. nog hade det lugnat. nog hade man sagt att det var väl tydligt och klart, så rund och frisk som denna lilla är.

jag kan inte hjälpa det. barnmatsindustrin irriterar mig. det är alldeles suveränt fantastiskt att i de lägen när man inte kan/vill/får amma sitt barn finns det fullgod ersättning att ge. men vadan dessa glättiga förpackningar? dessa ständigt framkrystade onödiga produkter och accessoarer? och allvarligt talat, potatis på burk?

maria på bloggen höstlycka sätter för övrigt så fint huvudet på spiken här.

åh, detta vårt fullständigt galna samhälle.
/morgonirriterad_84

saknar färg

2011-03-14T22:12:00.002+01:00

nog finns det att göra, alltid. jag satte ner grepen i jorden i lördags. än har inte tjälen släppt. lite mer sol, sen ska det grävas. ni ser den sista lilla gräsremsan mellan landet och rabatten. den tar vi väl bort? jag tror det.

och äppelträden, åh... mina äppelträd. jag tror att förra ägaren fick lite panik inför försäljningen för två år sedan och beskar hejvilt där i slutet på april. eller hittade på något annat ofog med de stackars träden, för det är vattenskott så det skriker om det. ni ser.

jag har tagit mig an det minsta trädet. resten får nog snällt vänta till sensommaren.

halvårstid

2011-03-13T12:02:00.001+01:00

sex månader. ett halvt år med lilla E.
det är omöjligt att inte bli nostalgisk.

redan sommar

2011-03-12T21:00:00.004+01:00

i mitt huvud är vi redan där. jag beskär. räfsar. och ser det gröna som kommer. i mjölktunnan flyter en stor isklump men lavendeln börjar vakna med små, små gröna blad. en antydan. som sommar redan, snart.

min medhjälpare i vagnen. vi gjorde ganska mycket av höststädningen tillsammans idag. istället för september-oktober. det blir mycket att ta igen. men med en kropp som faktiskt fungerar någorlunda, som inte gör ont hela tiden, är allt ganska lätt ändå.

i sele

2011-03-12T00:46:00.000+01:00

tänk att jag inte gillade skogsnässelen till de andra barnen. gillade inte att ryggen inte fick något stöd, att inte bära med höfterna som i sjalen. nu känns det okej. med yoga och balansträning kanske jag blivit lite stark trots allt?

fortfarande min sessa

2011-03-10T10:17:00.008+01:00

hon är väl för alltid min sessa. min teaterapa.

den första prinsessiga klänningen jag sydde till L blev på intet sätt den sista. i söndags knåpade vi, tillsammans, ihop en klänning av loppisfyndade tyger.

mitt i röran

2011-03-03T00:47:00.001+01:00

allt är en enda röra här. allt. ingenting är på rätt plats. inga mössor, inga tröjor, inga känslor. det är två månader tills jag lämnar denna lägenheten. ångrar mig emellanåt. ångrar mig, men intalar mig själv att det är rätt. och att jag ångrat mer om jag stannat här.

ser ni målningen längst ner till vänster? det är det nya roligaste. båda stora barnen älskar vattenfärgerna. med en vaxduk på golvet och stora papper. fantastiskt. för sakta kommer någon slags ork tillbaka. all min energi under sensommar och höst gick åt till separation och barn. i den ordningen. det dåliga samvetet, ni. ojojoj. men orken nu, att börja odla, låta barnen måla, att äntligen börja sticka och sy. f a n t a s t i s k t.

2011-03-02T07:56:00.001+01:00

min väns mamma har gjort så mycket fint för mig och mina barn. hon har stickat flera koftor, mössor och sockar. hon har kommit med fina tyger, skickat fina kort när det som mest har behövts.

nu, mitt i den tråkigaste vinter skickar jag lite hopp om sommar till henne. örtsalt, apelsinmarmelad och en äppelchutney.
tack för att du finns, eva!

runt och tillbaka

2011-02-28T23:11:00.002+01:00

är så svag för det här med att titta tillbaka. för ett år sedan skrev jag om bärpaj och odlingarna. tänk, jag är på samma ställe nu idag. fast ändå så långt ifrån. de första fröerna har grott. jag letar i frysar, på vind och i källare efter sommarens spår. men det lilla liv som då fortfarande var ganska hemligt är nu denna stora, fina halvårsbebis som ligger bredvid mig. om två veckor är hon ju det. ett halvår. tänk vad mycket jag inte ens med den vildaste fantasi skulle kunnat föreställa mig om idag.

sist men inte minst, jag fick ju rätt. tillslut. en liten klump i magen försvann. nog hade vi överlevt utan. men nu kan jag unna mig yogaklasserna, det är guld värt. den sötaste lilla yogastudion har öppnat här i landskrona, och jag kan varmt rekommendera dem.

tummelisa

2011-02-22T18:13:00.001+01:00

en ullfilt fyndad för en tia på loppis. visst är det väl tummelisa?

mycket såhär är det på dagarna nu. lilla E på filten, rullar runt och upptäcker. de stora två är hos dagmamma och på förskola. jag och E har rensat på vinden. sorterat och plockat. det var så kallt att hon fick inviga in nya stickade mössa, som blev färdig på syjuntan i söndags. jag sorterar och förbereder. mentalt. om två månader flyttar jag till mindre boende. fortfarande i samma hus, en annan lägenhet i kollektivet, bara. det känns bra. en smula vemod och sorg, men bra ändå.

gunga igen

2011-02-19T22:51:00.001+01:00

lille M har ju varit krasslig. tänk vad skönt då att få bli frisk och gunga i ringarna igen.

det har varit några krassliga dagar. men ändå. det har varit glest mellan förkylningarna denna vinter och det är jag väldigt, väldigt tacksam för. de senaste månaderna har varit motiga så det räcker.

nerbäddad

2011-02-17T22:54:00.002+01:00

här ligger jag. bland sjutton kuddar staplade för att lindra bihålevärken. sannerligen inte pigg och kaxig när jag är förkyld. och två av de små är sjuka. mest lilla M som har feber och hosta. vi kurar under täcket och tittar på svtplay-bolibompa. ska bli friska. banne mig. och jag bråkar vidare med försäkringskassan. tänker få rätt. banne mig.

Beslut

2011-02-16T13:04:00.001+01:00

Försäkringskassan har beslutat att inte betala ut preliminärt bostadsbidrag från och med december 2010.
Försäkringskassans motivering
Anledningen till beslutet är att du inte längre är sammanboende.

tack för den käftsmällen, försäkringskassan.

glädjetulpan

2011-02-16T08:07:00.002+01:00

födelsedagstulpaner

en av dem bröts av. nu förgyller den mina tråkiga diskstunder med sin sirliga, skrynkliga, bleka charm.

vid mitt lilla träd

2011-02-15T20:05:00.001+01:00

tre dagar innan hon föddes, den lilla som sover på min rygg, skördade vi chili för fullt. tog in en av plantorna, och som jag skrev här hoppades jag att den skulle stå fint över vintern. den blommade om, jag pollinerade och i dagsläget finns fem mogna frukter kvar att skörda. några blommor visade sig för 14 dagar sen, men orkade inte hela vägen. men färsk chili en bit in i februari, det är inte fy skam.

dessutom har jag en stor planta på vinden. en som inte klarade att inackorderas. på den finns torkad chili till ett helt kompani och mer, som får ta vid när den färska sinat.

så ser det ut

2011-02-10T10:18:00.005+01:00

jag förevigar födelsedagens pannkakstårta. och pappa förevigar mig. kameran var ju trots allt även gårdagens present. en kombinerad julklapp/födelsedagspresent.

men ibland går det lite väl fort. vi hade bryggt kaffe. plockat undan efter maten. skulle hugga in på tårtan. och snabbt ville jag fotografera. så snabbt att varken glasögon, mobil eller pepparkvarn hann ur bild. och kanske hade man kunnat kost på sig en djupare knäböjning. annan vinkel. tårtan var god iallafall. det var nog det viktigaste.

födelsedagsfjäril

2011-02-09T08:31:00.001+01:00

en liten fjäril i mitt köksfönster. var kommer den från? tänk, idag just, på min födelsedag.

i lördags skulle vi firat mormor, hon skulle fyllt 91 år. förra året, hennes 90-årskalas. en av de största och mest lyckade fester någonsin. hon dansade, sjöng och lyssnade till fina tal med blomsterkrans i håret. jag fick också en blomsterkrans. eftersom vi fyller år med bara fyra dagars mellanrum har vi alltid firat ihop, på ett eller annat sätt.

i år firar jag utan henne. nu ger jag mig av till min yoga, sen får jag besök av mamma och pappa. en lugn födelsedag. utan mormor. med fjäril. (fast fjärilen verkade bli trött i fönstrets morgonsol. jag släppte ut den och hoppas att den överlever.)

semlor, vännen

2011-02-08T14:09:00.001+01:00

helgen som gick var vi hos min vän i malmö. jag och döttrarna stannade en natt. dansade. gick på skattjakt. åt semlor. hoppade hopprep. lekte kurragömma. ungefär så fint.

semlorna är hembakade enkla kardemummabullar som är plättlätta att svänga ihop. jag passade på när jag ändå bakade bröd i fredags.

nya ninen

2011-02-03T11:48:00.001+01:00

lilla M och hans kaningosedjur. en följetång.

det började med den röda polarn&pyret-kaninen han fick ärva av storasyster. älskad, tills den försvann. så sydde snälla solveig en gul kanin. som också den efter ett år försvann. jag sydde då en röd. och så kom den gula fram igen. ett tag där hade han de två, varvade. på en resa till östergötland försvann den gula, denna gång tyvärr för gott. och den röda mammasydda, har varit med i allt de senaste åren. älskad, men ack så sliten. men M är inte den som är den. när jag föreslog att vi skulle sy en ny kanin nappade han glatt. vi får väl se vilket öde den går till mötes.

kaffefint

2011-02-02T12:49:00.005+01:00

ett fynd från helgens loppisrunda. för 35 kronor fick jag denna fina kaffekvarn. A tror inte på mig, men jag är övertygad om att kaffet blir godare såhär. jag tror malverkets stål och uppsamlingslådans trä ger kaffet en godare smak. jag och mitt kaffe. it´s a love story.

kära syster

2011-02-01T18:33:00.001+01:00

fylla tolv

2011-01-31T22:30:00.001+01:00

det är något speciellt med barnen här i huset. de barn som växer upp här får ett naturligt sätt att umgås med andra vuxna än enbart de egna föräldrarna. ett av barnen fyllde tolv nu i helgen. några veckor tidigare hade hon varit hos mig en hel dag och hjälpt mig med mina vårlökar som nu spirar i fönstret. så till födelsedagen fick hon några av dem som förhoppningsvis ska blomma fint när värmen kommer smygande. och i paketet ett klurigt litet träspel som håller både barn och vuxna sysselsatta länge.

stammis

2011-01-31T06:26:00.001+01:00

igår var jag på min absoluta favoritloppis. där finns allt. allt. allt mellan himmel och jord - och så mycket nytt nästan varje vecka. just igår hade jag tagit av mig jackan och hängt på vagnen, för att inte bli för varm när jag botaniserar. inspekterar det stora emaljerade kockumsfatet, då hör jag bakom ryggen: ursäkta mig, ursäkta? du jobbar väl här, det ser jag på stilen
får väl anta att det syns att jag trivs.

syjunta

2011-01-30T23:10:00.003+01:00

det finns så många fördelar med att bo i kollektivhus. utrymmen, som gemensam stor kaffestuga, till aktiviteter är en av dem. i kväll syjunta som jag bestämde mig för att dra igång. ett sätt att få de sista mörka vinterkvällarna att försvinna lite fortare.

så varje söndag kväll, fram tills värmen återvänder, träffas vi med valfritt handarbete. vilken bra ursäkt att få umgås.

vinterns marmelad

2011-01-30T11:41:00.000+01:00

jag älskar apelsiner. när vi beställer eko-apelsiner är det 2 kg åt gången som gäller. så mycket älskar vi inte apelsiner att vi klarar av att sätta i oss 2 kg innan de blir dåliga (vilket är avsevärt mycket snabbare än konventionellt odlade som kan ligga månader och år utan att ändras det minsta) så när jag beställde en laddning apelsiner inför helgen passade jag på att koka marmelad på hälften av dem. med lite citron och mindre än hälften av sockermängden som angavs i receptet. bitter, sur och ljuvligt god.

enkelt, såhär ungefär:
1 kg apelsiner (och två citroner la jag till) skärs tunt i små klyftor.
koka ca 30 minuter för att skalen ska mjukna.
häll sakta, underomrörning ner ca 6-15 dl socker. (15 enligt receptet, 6 enligt mig.)
koka ca 40 minuter, till lagom tjock marmelad.
skumma och häll på varma burkar.

jordnötssmör

2011-01-26T08:02:00.000+01:00

så ofta jag blir irriterad över onödiga ingredienser. som socker i jordnötssmör. varför, liksom? för att man vill ha godis på mackan? jordnötssmör tillhör mina barns favoritpålägg. och på mitt vis får de gärna äta det oftare än bara helgen.

skölj bort onödigt salt från jordnötterna. mixa jordnötter, solrosfrön och sesamfrön med kallpressad rapsolja. så enkelt! så gott! och precis som med min nyttiga pesto tar jordnötsmöret sig lite närmare de nyttiga påläggens fina rum.

vad är 250 kronor?

2011-01-24T21:22:00.000+01:00

kanske en fin mässingslampa. en fin burk och praktiskt bunke. en söt sockerskål. fem klädesplagg till barnen, en förlängningssladd och ett par riktigt fina tretorn-stövlar till L. helgens loppisfynd.

fast lampan skulle från början kosta 300 kronor. bara lampan, med trasig knapp och något söndriga lampskärmar. tur att A inte var med mig, han skäms så när jag prutar. med några bestämda steg mot yttterdörren blev den min för 150.

virka vännen

2011-01-24T09:53:00.000+01:00

lärde min vän virka mormorsrutor. min handarbetslust väcktes ur sin dvala. nu är jag snart färdig med E´s filt, det är minsann på tiden. så gör jag ett försök att dra igång en syjunta i kollektivet. söndagskvällar hoppas jag ska bli handarbetskvällar. hoppas.

när hon somnar

2011-01-23T22:08:00.003+01:00

ikväll är det bara jag och lilla E i den stora sängen. stora barnen är hos pappan och deras två små sängar står tomma i vårt pyttelilla sovrum. E märker inte skillnaden, hon somnar lugnt , suckande, med trampande fötter mot min mage.

liva upp det grå

2011-01-18T22:48:00.006+01:00

koncentrerat plaskande

det är så grått när snön smält bort. vi har olika strategier för att liva upp det grå vädret. lilla M hoppar i alla vattenpölar han hittar. jag kokar mos på äpplena som råkat ut för lite för kall vinterförvaring. det blev minusgrader på vinden och äpplena skrumpnar. synd, men man lär sig.

detta som är kvar efter moskokandet ska få sprida lite glädje hos fruktlängtande grannar. men jag har ändå lite kvar. någon idé på vad jag kan göra av det sista halvkilot?

inget nytt i år

2011-01-14T22:19:00.003+01:00

i år gör jag en rekordliten fröbeställning. jag har mycket kvar i gömmorna, så 2011 rensar jag. men sånt som verkligen går åt, som basilika, tomat och några bönor blir jag så illa tvungen att beställa. säkra kort, inga utsvävningar. sommaren ser ut att kunna bli tuff nog ändå.

förra hösten fick jag de finaste fröpåsarna någonsin i present. med sockersöta älvor och blommor. hoppas på vackra blommor trots att jag inte förstår den holländska texten på påsen.

hej kenya, argentina och ukraina

2011-01-14T08:51:00.003+01:00

bara det senaste dygnet har jag haft besökare här från kenya, argentina, ukraina, norge och tyskland. hej världen, jag blir så oändligt nyfiken - vem är ni?

mitt i vintern

2011-01-13T21:19:00.005+01:00

minns så tydligt från min barndom att jag inte trodde på att tiden kunde gå fortare för vuxna. tiden går så fort. jag trodde nog att man låtsades. tänk att det nog var sant ändå. för fyra månader sedan, när det fortfarande var höst, föddes den lilla minsta. vad fort det går. nu rä det mitt i vintern. redan. jag hinner inte med.

jag är inte den bästa föräldern nu. är inte den förälder jag vill vara nu. stora L är arg. mest på mig. dumma mamma för det mesta. 2-åringen har lärt sig också. dumma mamma. och ändå svämmar hjärtat över av stolthet, de vågar visa sin ilska inför mig. de har ord för känslorna. jag är besviken på dig mamma.

trötta lilla

2011-01-11T07:39:00.003+01:00

han är bestämd. min lilla M. inga inneskor på. inte plåstra om blödande tummen. inte vända linnet rätt. och dessutom skaver strumporna jämt. klart man blir trött.

äntligen adjö

2011-01-10T06:24:00.002+01:00

det är befriande att packa ner julen, det lilla pynt vi har. vi delade på tre polkagrishjärtan, som lovat när granen skulle ut nu i helgen. stora L är känslig för förändring, allra helst nu. hon ville ha granen kvar. till nästa vinter, men efter lite sång landade granen fint på snön utanför fönstret.

återstår att se om jag låter mig övertalas till en gran även nästa jul.

2010

2011-01-01T20:10:00.004+01:00

i januari åkte jag och A till budapest. vi hade precis dagarna innan fått klart för oss att vi skulle bli septemberföräldrar. kände en smula oro i lyckoruset. de första fröerna petas ner i jorden och jag ser fram emot odlingssommaren, andra säsongen på kolonin.

i februari är jag ute i praktik. graviditeten lägger en hinna av bedövande trötthet över tillvaron. storasyster L pratar om bebisen i magen. hon börjar lära sig bokstäverna och försöker frustrerat lära sig skriva.

i mars ligger en del av snön fortfarande kvar. jag och barnen är hos min pappa en helg och njuter av att vara utan mössa och halsduk i solskenet.

i april firar vi vår stora tös och fem år som föräldrar. jag börjar känna av foglossningen, redan. mot slutet av månaden får vi beskedet om att mormor är väldigt sjuk.

i maj spenderar vi mycket tid hos mormor på sjukhuset. jag bestämmer mig för att avbryta mina studier pga foglossningen, bara dagarna innan vi förlorar mormor den 15 maj.

i juni säger vi hejdå till mormor. till begravningen plockar vi blommor på kolonin. i odlingar och rabatter växer allt så fint, och jag plockar motvilligt fram kryckorna. vår fina lilla pojke blir två år och firas i strålande sol på kolonin.

i juli är barnen är ute på en hel del äventyr med A. jag har för ont för att följa med och spenderar nästan all tid på kolonin. lillasyster är hemma från london och gör mig sällskap i grönskan. på ett uppslag i helsingborgs dagblad intervjuas jag om odlingarna.

i augusti skördar vi tonvis med bönor. förväller, fryser in och kokar sylt på björnbär i mängder. min mamma kommer och hjälper till på kolonin. ogräset hade nästan tagit över jordgubbslandet när jag inte längre kan böja mig. magen är tung. bebisen är efterlängtad.

i september föder jag vårt tredje måndagsbarn, en lillasyster. hon kommer en vecka innan beräknat datum, inte en dag för tidigt.

i oktober försöker vi balansera genom trebarnstillvaro, jobb och skörd. lillasyster bor i sjalen och den nyblivna storebrodern överraskar med sin obefintliga svartsjuka gentemot den lilla.

i november kommer den första snön. jag skriver om kontraktet på vårt boende. nu är det bara jag. vår kloka femåring skriver hela alfabetet och ljudar alla ord. det är bokstäver överallt. "titta, mamma det står god jul i taket här" deklarerar hon högt och stolt mitt i gången på storaffären.

i december flyttar A. hela månaden är det kartonger, möbelletande och städ. hemma hos min pappa en helg klär vi gran och blir ompysslade.

sen slutar året med bubbelskål och min absolut första bild av det nya året är denna fina på min syster och hennes H.

jag önskar mig, och håller tummarna för, ett lättare och gladare 2011.

inte det bästa

2011-01-01T16:46:00.008+01:00

tänk, 2010 som började så bra. jag såg fram emot vad som verkade bli ett riktigt bra år. men det slutade iallafall väldigt fint, med "bal på slottet" i kollektivet - till femåringens stora förtjusning.

moster emma har varit hemma en vecka. med rosa läppglans och allt.

leker för fullt med min nya kamera. leker och lär. tabbar mig, med många för mörka, för ljusa och några guldkorn. en bra början.

julen inne

2010-12-28T22:55:00.004+01:00

så lite utomhusvistelse som det blivit denna julen tror jag inte jag varit med om någonsin. men jag klagar inte, det har faktiskt varit skönt att sjunka ihop inomhus denna julen.

juldag, hos min pappa för traditionsenlig (nåja, så gott det går för oss vegetarianer) ugnsstekt middag. några i sällskapen vågade sig på en vända till pulkabacken efter maten, i mörkret. jag stannade inne och lekte med min nya leksak. senare på kvällen kulspelande på golvet med kulorna någon av oss fick i sin christmas cracker.

på annandagen, hemma hos min storasyster. stora L får en efterlängtad ryggsäck, kånken mini.

lilla E snackar allvar med moster.
och sjunger med mormor

vila ut

2010-12-27T21:51:00.005+01:00

lilla E vilar nöjd efter julhelgen. i julklappsklänning på renbäddade sängen. hemma igen.

och jag vilar nog också. eller, jag leker. en annan slags vila. ny kamera, kolla! tack vare pappa som övertalar, fixar och trixar.

nu ska vi bara lära känna varandra ordentligt, jag och min nya svarta fina vän.

je ne regrette rien

2010-12-21T17:18:00.000+01:00

tjugo dagar går fort. som ett sus. på vårt golv drar kalla vindar. jag lägger ut fårskinnsfällarna på golvet och försöker truga på tvååringen mer än bara linnet. gör som mormor och lägger halsdukar och små yllefiltar i fönstret för att undvika kallraset. tvåglasfönster från 30-talet lämnar en del att önska när temperaturen drar ner såsom nu.

bror och lillasyster

då, senast jag skrev fick jag ju frågan om jag ångrar vår relation. eller snarare, om jag ångrar barnen. hur skulle man kunna? den frågande har inga barn och jag antar att det får förklara. men hon är inte den första att tro att 21-åringen som fick barn, fick det av misstag. fel, fel, fel. rätt är: 26-åring med tre barn, stärkt av att inte tagit hela karriärssvängen först och väntat med barn. men jag förstår att det är svårt att förstå när man inte gör som man ska. herregud, jag har ju inte ens uppnått den aktningsvärda åldern då genomsnittssvenskan får sitt första barn. skandal.

här idag har jag pysslat med julhemlisar. klappar, överraskningar. jag har fortfarande inget arbetsrum i ordning, trots att det gått snart tre veckor sen flytten. allt tar så mycket tid. och orken, den räcker visst inte så långt som jag trodde.

små flingor så

2010-12-01T21:00:00.017+01:00

snöflingor i köksfönstret

vi klipper flingor i mängder. några vita men flera med färg eller små ord. orden ska vara ut, mot himlen - till lillamormor och gud. min ateism faller inte femåringen på läppen, det är tydligt.

får många snälla mail, sms och små påhälsningar, idag tog A över ju lägenheten och vi har fixat lite smått i den nya lyan (först och främst vädrat. en kall men nödvändig utmaning). och tack alla, även er jag inte svarat. det kommer bli bra. vi har valt rätt plats att bo på. en barnfamilj kan inte ha det bättre.

men igår fick jag också frågan om jag ångrar vår relation och att första barnet kom "tidigt". jag svarar med en lång utläggning här en annan dag. ni ska få höra.

och ja, jag hade visst fel när jag trodde att jag inte skulle skriva idag.

hur orkar ni?

2010-11-29T23:40:00.004+01:00

jag är, stundtals, så trött på frågan om hur jag (vi) orkar. även då frågan är i all välmenande beundran. i förrgår gjorde jag 10 burkar ruggigt god äppelchutney. hängde nya äppelringar på tork och ställde alla burkar med inlagda rödbetor på vinden, där sommarens sylt, saft och mos står uppradad i kylan. inte för att jag måste, inte av någon annan anledning egentligen än för att det är givande. den sista fallfrukten jag plockade innan snön kom kunde jag ta tillvara, så underbart! vi har våra egna bönor att äta fram till nästa odlingssäsong tar vid. vår egen potatis, vår egen lök och mycket mer - trots att sommarens förutsättningar var långt från ultimata. så helt ärligt kan jag morra för mig själv ibland att om jag - med tre barn varav det sista ploppade ur mig som en champagnekork för drygt två månader sedan - om jag orkar. då borde väl de flesta kunna? om man vill så orkar man. och det är nog det jag morrar mest åt: att i vårt rika samhälle behöver man inte vilja orka. vilken fattigdom.

från köket sett,

2010-11-29T07:05:00.003+01:00

vardagskaoset varade över helgen. blöjor på tork. tidningar på hög. kaffekoppar halvtömda och smulor på golvet. välkommen hem.

innan hostan

2010-11-28T20:35:00.004+01:00

fredag, hela dagen ute i snön, med varm choklad, mackor och frukt. jag hann visst njuta av vintervädret lite innan inomhusdagarna tog vid. jag hostar, nyser och svär. förkylningen har klubbat mig och lilla E rejält. det rosslar i hennes bröst när hon andas och vi hostar ikapp. jag hoppas att hennes bihålor inte värker som mina. hon är fortfarande glad, så länge hon får vara nära, nära hela tiden.

de stora klarar sig utan att smittas, igen. förmodligen redan härdade av alla smittor kollektivbarnen passar mellan varandra.

så stora L håller liv i oss. ute, med sina hajar under snön. och inne, med sina klippta snöflingor av vita A4-papper. olika former varje gång, alltid fantastiska.

på väg hem efter utomhusfredagen,
M i pulka med picknickkorgen.

tack alla som kommer med peppande ord och styrka. tack.
nu: en stor kopp chai, några alvedon och ingefärskakor.

äppelchutney

2010-11-27T20:19:00.003+01:00

äntligen fick jag gjort årets omgång chutney av den sista fallfrukten. med egen lök, vitlök och chili. plus en kanelstång, lite råsocker och en hel del äppelcidervinäger. enkel och värmande gott.

två världar

2010-11-27T08:07:00.001+01:00

jag tycker om att plocka det bästa från nu och då. nu, datorn som låter mig blogga, läsa och inspireras av vänner långt bort. och då, den gamla boken om hemkonservering där jag hämtar både praktiska tips och en hel del inspiration.

onsdagsbloggande

2010-11-24T12:09:00.001+01:00

ser tillbaka på den senaste tidens uppdaterande av bloggen. ungefär ett inlägg i veckan. oftast. och på onsdagar. oftast. märkligt.

nästa onsdag bli det inget inlägg, det kan jag närmast garantera. nästa onsdag är det den 1 december 2010, dagen A har valt att flytta ut. han flyttar till en liten tvåa, jag har kvar vårt hem. från den onsdagen är han inte längre min sambo, från den dagen är han mina barns pappa. punkt.

bilden på mig och min lilla E är från i måndags. då blev hon tio veckor. på bilden är hon faktiskt nästan på minuten tio veckor. fast det såg jag först i efterhand.

somna så,

2010-11-17T20:24:00.011+01:00

en av de där gratistidningarna gör stort reklamreportage för anna wahlgrens metod för att få barn att somna i en handvändning, och sova genom natten - kosta vad det kosta vill.

såhär kan man också natta:
sitter i sängen med datorn. har mjölkstockning och sovit uselt. bredvid mig ligger tvååringen. jag ställer bort datorn. sjunger och klappar lite. han knorvar runt några hundra varv innan han lägger sig tillrätta. i famnen har jag hela tiden lilla tvåmånaderspysen, halvsovandes vid bröstet. efter en stund sover tvååringen. jag sitter kvar, dricker det sista ur min tekopp och plockar fram datorn med svt-play. i rummet intill ligger pappan med femåringen och läser bamsetidningar. kanske somnar hon där, kanske kommer hon komma in mitt i trädgårdsfredag och gosa ner sig mellan mig och lillebror. vi har varit ovänner idag och även om vi kramats godnatt hoppas jag att hon behöver min närhet och vill somna tätt intill.

överallt får vi höra, lära oss, att barn ska synas men inte höras. nej, ingen säger så rakt ut men förtäckta ord, om behovet av egentid, om barnens "sömnproblem" (vems problem?) visar på just denna förlegade mentalitet.

reportaget inleds med meningen: "Det är mitt i natten och Stella, 5 månader, har vaknat och undrar nog var mamma är". det skär i hjärtat. jag klappar min tvåmånaders lätt över magen där hon ligger intill mig i sängen.

sjalamning. också ett sätt att natta

sista luktärterna

2010-11-03T23:19:00.001+01:00

lugnande grönt till lugna toner

2010-11-01T19:54:00.009+01:00

dricker humlete, lyssnar till en av de finaste sånger någonsin. musiken tar mig tillbaka många år. till en kväll i åtvidaberg., kan det ha varit 2002? vi lyssnade till tomas andersson wij och så mycket, mycket mer som jag inte längre minns. när kvällen var slut var det tryggt att återvända hem till lillgårdsgatan, jag och caroline. livet hade ju bara börjat. trodde vi.

inte bara mos

2010-10-28T20:58:00.003+02:00

äppelmosets tid nu. men efter många burkar mos ville jag göra annat också. i år gav jag mig så äntligen på något jag funderat på i flera år, äppeldricka. tio flaskor myser i kylan på vinden och kan blandas med bubbelvatten för att drickas som läsk, eller att blanda med varmt vatten som värmande höstdricka.

och utöver moset, drickan och ringarna så ingår äpplen i så gott som varje måltid nu. salladerna, grytorna. och, såklart, efterrätterna:

lördagsmums: smörstekta äpplen med kanel.

hej igen

2010-10-27T17:49:00.003+02:00

välkommen tillbaka.

jag stängde bloggen helt några dagar. över en vecka blev det. kändes ett behov av att gömma sig, gömma familjen ett tag. det här med bloggen har gett så mycket fint dessa åren (faktiskt snart på det fjärde, tänk). och jag tänker inte sluta. tänker nog inte ens vara hemlig.

men livet förändras mycket nu och jag skulle vilja veta lite mer om vilka ni är som så ofta återkommer. vem är du? hej igen!

nästan bilfria

2010-10-06T13:55:00.003+02:00

fast bara nästan.

kvällarna. vännerna

2010-10-06T06:27:00.002+02:00

kvällarna i fåtöljen. jag försöker virka färdigt hennes filt och hon vill snutta. och snutta. och snutta. sen sover hon gott och jag borde somna med henne men sitter kvar. beundrar. min trötthet syns nog på kilometers avstånd.

fast, egentligen, hon behöver ingen filt. det finns redan hundra filtar överallt här. i soffan, på mattan, i hela vardagsrummet. A himlar med ögonen. jag fortsätter virka.

att hon kommit in i våra liv påminner oss om hur mycket fina människor som finns runt denna lilla (nu kanske nästan stora?) familjen. vännerna som kommer med famnen full av god mat. vännerna som kommer med kakor att fylla frysen med. vännerna som syr så fina kläder. vännerna som lagt ner så många timmar på en värmande filt att svepa in vårt lilla liv i. vännerna som skriver så fina ord till vår lilla flicka. tack för att ni finns - vännerna, grannarna - vårt skyddsnät. tack.

låna tumme?

2010-09-29T23:42:00.001+02:00

den nyblivna storebrodern tar omställningen med ro. vi var lite oroliga hur denna lilla tvååring skulle ta emot sitt syskon. en tvååring vars värld redan är lite uppochner av den ganska nyupptäckta egna starka viljan. det verkar visa sig att oron är obefogad. den starka viljan finns kvar, nu tillsammans med kärleken till "bäääbisch".

han har till och med erbjudit henne att låna hans tumme. det måste vara höjden av generositet i hans värld.

kolonipremiär

2010-09-22T23:10:00.005+02:00

det var igår, tisdag, bebis just en vecka gammal. jag tog en promenad till kolonin för att bekanta lillasyster med stället. hon sov i sjalen på vägen dit, åt en slurk, tittade på äppelträdet och sov sen gott i vagnen i några timmar. under tiden kunde jag plocka äpplen (ytterligare några kilo), och skörda bönor, squash, kål, hallon och mängder av örter till ännu mer örtsalt.

med vagnen full av grönt tog vi bussen hem. det är inte många kilometer att gå, men jag fick inse att exkursioner som denna kanske kan vänta ett litet tag till. idag vilade vi.

för henne. för framtiden.

2010-09-20T00:11:00.007+02:00

vi tittar på valvakan. det lilla livet som inte ens hunnit bli en vecka vilar på sin pappas bröst. och jag blir mörkrädd. kan inte för en sekund gå inte med på tjatet om att se sverigedemokraterna som ett av alla partier. de är inte bara rasistiska. deras partiprogram innehåller homofobi och en totalt skev syn på jämställdhet. vill inte att min dotter ska växa upp i en värld som de ser på den.

ser på resultatet för vår lilla stad och känner lite hopp. de minskar med hela 6.5%. de är fortfarande obehagligt stora. men här har vi provat deras politik. här går vi från den. jag hoppas resten av sverige väljer samma väg om fyra år.

syskonskara

2010-09-19T10:39:00.002+02:00

storasyster, bror och lillasyster.
jag var tvungen att tänka efter lite vem som är vem.

grönt guld

2010-09-18T08:59:00.001+02:00

till grytor, sallader och efterrättspajer.
äpplen i allt just nu.

livet. nu

2010-09-17T23:02:00.003+02:00

det kretsar kring henne mest nu. samtidigt har hon nästan som en biroll i familjen. hon är inte huvudrollen. ingen har huvudrollen. och hon finner sig fint - några oroliga nätter har det varit men dagarna är lugna. så lugna de kan vara.

jag tänker fortfarande tacksamt på måndagens äventyr. att vi fått landa så mjukt tillsammans med lilla nummer tre.

måndagsbarn

2010-09-15T11:54:00.007+02:00

måndagen den 13 september, en vacker eftermiddag, kom hon - vårt tredje måndagsbarn. storasyster föddes tidigt en måndagmorgon 2005, lillebror (/storebror!) kom sent en måndagkväll 2008.

storasyster är lyrisk över fina pyttesystern. och eftersom lillsyster inte fått namn än har hon bestämt namnet tillsvidare - pysen.

och jag, jag känner mig nästan oförskämt pigg. nu är det faktiskt bara höfterna och träningsvärken (..!) som spökar. i övrigt är jag så gott som återställd. förlossningen gick så snabbt och lätt. några timmar gick jag här hemma med A och min lillasyster som stöd, och hann vi varapå förlossningen under lite knappt en timme i två arbetskamraters otroligt trygga händer. när vi kom in visade sig bebisen vara lite stressad med höga hjärtljud av den snabba vräkningen, men väl ute mådde hon prima. tjugo minuter efter kunde jag komma upp och stå och promenera runt med världens finaste lillasyster i min famn. några timmar senare, efter fika och vila, kunde vi åka hem till ivrigt väntande nyblivna storasyster, moster och morfar som bullat upp med blommor och mat.

det är sannerligen en befrielse att inte vara gravid längre, och en ofattbar lycka att ha fått en så fin, frisk bebis.

välkommen pysen!

höstens besökare

2010-09-12T19:49:00.007+02:00

en liten, liten pytteigelkott bor bakom vår kompost.

nu blir det allt tydligare höst.
men rudbeckia och flox blommar för fullt,
och zinniorna slår fortfarande ut.

och äpplen. i mängder!

slår dövörat till

2010-09-11T09:13:00.005+02:00

bild från jojo falk, med inspiration från världens bästa filippa

det här är dagens bild. dagens bästa. dagens bild varenda dag sedan det där positiva beskedet i början på året.

för det spelar ingen roll om man precis fått det glädjande beskedet men i övrigt har samma form som bara dagarna tidigare. eller om man, som jag nu, har passerat 70 pannor och har ett bowlingklot under huden. det är alltid okej att håna gravida. tydligen.

men egentligen är det väl helt logiskt. man är som mest kvinna, och dessutom med ett barn där inne. kanske också en smula handikappad av sitt tillstånd. uppenbarligen står man väl lägst i hierarkin. såklart omgivningen måste få håna, eller?

under min första graviditet, då för sex år sedan, blev jag rejält chockad av hur det helt plötsligt ansågs ok att röra, prata och skratta åt mig på ett sätt som aldrig annars skulle accepteras.

nu, tredje gången gillt försöker jag slå dövörat till och se det som ett litet intelligenstest av människor i min omgivning. de som klarar av att hålla sig ifrån oförskämda kommentarer, och de som inte gör det.

chili

2010-09-10T10:24:00.005+02:00

lilla storasyster hjälper mig skörda chili. två sorter har vi odlat i år. anaheim, monsterchilin med stora, paprikaliknande frukter. och hot lemon som är pluttiga, gula och starka. årets experiment är att lägga in skivad chili i vinägerlag, istället för att torka. så att de ska kunna ätas direkt och användas till att steka i grytor och soppor.

en av hot chili-plantorna (träden!) fick flytta in i köksfönstret. den är översållad med små, små gröna frukter och förhoppningen är att ha färsk chili en bit in i vinter.

sa jag björnbär?

2010-09-09T22:12:00.008+02:00

första omgången björnbärssylt i augusti.

björnbär i mängder blev det från vårt vildvuxna snår bakom komposten. cirka 7-8 liter har vi skördat totalt, i flera omgångar. och hösthallon, som nu börjar komma på riktigt.

på tal om annat. imorgon en vecka kvar till beräknat. vad väntar vi på?

paprikorna och en nyttigare pesto

2010-09-04T23:56:00.005+02:00

att göra pesto för att frysa in är ett av sommarens absoluta måsten. det är gudomligt gott att kunna plocka fram sommarens smakbomb mitt i vintern. till pasta, eller på hembakade varma baguetter. men så är jag ju lite av en matfascist. traditioner i all ära, det finns säkert tydliga regler för hur en pesto "ska" vara men jag är inte den typen av matfascist. jag vill att maten vi äter ska kännas meningsfull, och helt ärligt - vanlig pesto känns ganska meningslös.

har kommit fram till att man kan dryga ut basilikan ganska rejält, utan att göra avkall på smaken. egenodlad basilika har en så otroligt aromatisk, stark smak.

såhär: blanda upp med ungefär lika mycket bönor (skär- och purpurbönor som förvällts och doppats i kallt vatten), broccoli, squash, spenat, sockerärtor och morot. detta förstås utöver den obligatoriska vitlöken och olivoljan. nötter har jag i lite också, men att köpa ekologiskt är fasligt dyrt så jag snålar lite. för att kompensera har jag i en hel del sockerärt som faktiskt bidrar med den lite nötaktiga smaken.

en bomb av vitaminer, mineraler och god smak. riktig mat, helt enkelt.

något jag verkligen önskar att vi kunde få njuta av hela vintern är paprikorna. i år har det ändå gått över förväntan. trots att jag bara har tre plantor har vi kunnat skörda mängder av fina frukter. tre-fyra paprikor per planta hänger tappert kvar. men nu kommer det kyligare nätter, och inom kort kommer plantorna få flytta in.

zinnia

2010-09-04T22:56:00.002+02:00

blomman med finaste namnet.
den enda blomma jag brytt mig om att fröså i år.

jag vinner!

2010-09-02T08:02:00.003+02:00

pappa var här igår. han ställer upp på en magjämförelse. men,visst. jag tror jag vinner. pappa kan dessutom, som man ser på de två översta bilderna, dra in sin mage. det kan inte jag. det sitter fast ett bowlingklot där under huden. åtminstone känns det så när man håller en hand på.

vi fyllde magarna också. det var en vanlig onsdag, men pappa tyckte att vi behövde glass. han stod för glassen. jag gjorde hallon- & björnbärssås. den uppskattades av alla utom lillebror, som bara skulle ha glass. tills såsen var slut. då ville han ha sås. underbara tvååringar.

flätandet och skövlandet

2010-08-31T18:18:00.012+02:00

det händer inte så mycket nu. hälften av löken har flätats, nu ligger den i matkällaren och väntar på en lökhungrig höst och vinter.

jag hade en medhjälpare. han åt äpple och sopade lökskal.

på kolonin växer ogräset troligen meterhögt nu. jag vet inte, för jag har inte varit där på en evighet. eller iallfall säkert en vecka. i söndags, efter stormötet här i huset gjorde vi en koloni-cykeltur. flera av hushållen i kollektivet som har små täppor. eller, ja. vi och vi. jag var inte med. jag klarar inte långa utflykter. så jag var hemma och hoppades att grannarna iallafall kunde plocka med sig mycket björnbär och bönor hem. det finns mer nu än vad jag kan ta hand om.

i dagarna innan det hade vi skördat basilikan. hade pratat med min pappa och förklarat att vi inte odlade så mycket basilika i år, jag har inte orkat. men när allt väl var skördat, snarare skövlat, visade det sig vara en hel del.

jag gör en specialvariant på pesto. en nyttobomb. en annan dag berättar jag hur. nu ska jag doppa mina gravidkliande händer i ett isbad. sen lägga mig och vila och drömma att septemberbebisen behagar komma ut.

fläderkapris

2010-08-29T22:26:00.004+02:00

fick ett mail från journalisten som skrev om våra odlingar för några veckor sedan. en läsare hade hört av sig och frågat efter receptet på fläderkapris, som omnämns i texten. när jag ändå är i farten tänkte jag lägga upp receptet i bloggen också. fläderkapris är otroligt enkelt, gott och nästan gratis. det kan ju inte bli mycket bättre, eller hur?

Fläderkapris:

1/2 l omogna gröna fläderbär

1 tsk salt

1 msk socker

1 dl vatten

1 dl 12% ättiksprit

Blanda ättiksprit, vatten, socker och salt i en kastrull.

Koka upp lagen, så att socker och salt löses upp.

Lägg i bären, låt koka på svag värme i 10 minuter.

Häll upp på väl rengjorda, varma burkar. Tillslut genast. Förvaras svalt då de kallnat.

Kaprisen är färdig att äta efter ca en månad.

håller fortfarande

2010-08-24T09:56:00.003+02:00

jag hittade bilderna jag tog på vår disktrasa när den var färdig. mars 2009. och den håller fortfarande. och är, faktiskt, fortfarande lika fin. trots många kokningar. trots ett bra antal omgångar i tvättmaskinen på 60 (och ibland 90) grader.

lindisktrasor har alla fördelar!

just denna improviserade jag fram i ett ganska tjockt lingarn. stickade mosstickning med 2 r 2 a och virkade sen två varv halvstolpar runt. tidigare har jag stickat disktrasor i tunnare garn, som jag skrivit om här och här. tyvärr håller de inte lika bra som det lite tjockare. och var jag fick tag i det tjockare lingarnet, ja se det minns jag inte. typiskt nog.

lökskörd

2010-08-18T10:52:00.001+02:00

denna första omgång av lök skördades för två veckor sedan. nu när det är torr har jag tagit hem en till lika stor omgång. allt får ske i omgångar. klarar inte av varken att skörda eller transportera hem för mycket åt gången.

snart ska jag sätta mig och fläta.

löken torkar på takterrassen

en månad

2010-08-17T15:01:00.004+02:00

en månad kvar. magen växer. graviditeten har passerat den vecka då stora L föddes. vi tittade på bilderna av henne som nyfödd, och det är omöjligt att förstå att något så stort kan bo där inne nu. nog för att magen är stor, nu börjar den anta samma trafikkonform som de andra två gångerna, men det som är svårast att föreställa sig är detaljerna. ansiktet. håret (?). de små händerna.

kanske har vi tur. kanske slipper vi vänta en hel månad.

bönorna, då:

2010-08-17T14:44:00.006+02:00

nu växer det nästan fortare än vad jag kan hinna med.
förra veckan förvällde och frös jag in denna omgång:

och i förrgår hämtade jag hem ännu mer:

så, vinterns bönbehov är snart mättat. jag hade tänkt att jag inte skulle mjölksyra bönor i år, att jag skulle nöja mig med att förvälla och frysa in. var rädd att vi inte skulle ha nog med bönor, var rädd att mjölksyrningen skulle misslyckas och att vi då skulle så utan bönor. men kanske att jag ändrar mig?

och blommorna, ja. flox, zinnia, hortensior i mängder. plockar utan att mitt intrång i rabatten ens syns. pionen har fått offra några av sina djupt gröna blad till denna bukett.

morgonstund

2010-08-08T08:14:00.002+02:00

med den minsta av mina två. storasyster är en riktig sjusovare. önskar jag kunde ligga kvar hos henne, för ojojoj denna trötthet. dagarna flyter förbi, sakta. i fredags överraskade min mamma oss och dök upp med frukostfrallor på morgonkvisten. ett välbehövligt avbrott, både för mig och småttingarna. annars får de stå ut med en väldigt trött och väldigt tråkig mamma, mina två små. det blir varken sömn om nätterna eller vila om dagarna. men i bästa fall är det trots allt bara tre veckor kvar att vänta nu.

och jag vet att jag kommer sakna det här

trots allt.

färgerna, och längtan

2010-07-29T08:39:00.004+02:00

som en fantastisk färgexplosion i grönsakslandet.
ringblommor, krasse, purpurbönor.

snart kommer färgerna även här. björnbären, som växer vilt över häcken från granntomten, börjar skifta i en lilaröd nyans. snart så.

äntligen idag kommer resten av familjen hem. i över en vecka har de varit hemifrån på äventyr i östergötland och göteborg. det har varit både skönt och frustrerande att vara ensam hemma. skönt att kunna vila så mycket som jag har gjort, även om jag har varit på kolonin nästan dagligen så har jag kunnat ta det otroligt lugnt. jag har pratat med barnen på telefon varje dag, mest då stora L. och varje dag frågar hon "mamma, hur mår bebisen?". att vänta på denna bebisen, och dela längtan med sitt barn är väldigt speciellt. kanske är det den bästa graviditeten på ett vis. tvärtemot vad många tycks tro- alltför ofta får jag höra kommentarer och antydningar om att det nu, tredje gången gillt väl inte är en lika stor grej. precis tvärt om är det, skulle jag vilja påstå. när vi väntade L för fem år sedan längtade vi efter barnet, bebisen - men visste ju inte vilken förändring, vilka känslor som skulle komma med henne. när så lillebror M låg i magen längtade vi efter att få uppleva det där igen, men kunde aldrig riktigt veta hur mycket som skulle kunna vara annorlunda. vi fick med honom en helt annan upplevelse av nyföddhetsperioden, med L som engagerad storasyster från första stund. de har en egne relation, som vi kan påverka och påverkas av, men aldrig styra helt. så väntan och längtan nu är inte bara efter barnet. det är väntan med nyfikenhet på vad detta barn ska tillföra och förändra, i syskonrelationen, i familjen, i oss.
och snart är vi där.

mormors spaljé

2010-07-26T22:55:00.007+02:00

nu är mormors lägenhet tömd. mycket av det fina finns hos barn och barnbarn, resten kan förhoppningsvis hitta nya hem genom erikshjälpen. från hennes balkong har jag fått med mig två spaljéer. på den ena av dem klättrar nu de lågväxande skärbönorna som jag sådde för en tid sedan. bondbönorna är färdigskördade. redan, tyvärr. de gav ganska få baljor från början. de som fanns är nu skördade, och sen kom det inte mer. men kanske lika bra det, med tanke på mitt experiment med skärbönor.

trodde att lågväxande skulle innebära buskböna. så var inte fallet blev jag varse när jag hittade de stackars bönorna klättrandes på allt vad de kom åt. nu får de mormors spaljé och jag hoppas att de blir nöjda med det.

den andra spaljén ska bli stöd åt en klematis som jag tänkte plantera vid hörnan bortåt dasset. men det får komma sen. grönsakerna går först.

och vissa blommor förstås… min isop, som är en av de första växter jag lyckats sticklingföröka, blommar nu. två plantor växer till sig i kanten av örtlandet. jag har fått blodad tand och har nu satt sticklingar både direkt i jorden och i kruka hemma. så får vi se vad som lyckas bäst. målet är en hel häck på kortsidan av örtlandet, och i bästa fall också några plantor att göra lavendeln sällskap vid entrén.

nu blommar rött och lila

2010-07-23T10:01:00.004+02:00

rosenbönorna och purpurbönorna blommar för fullt, några små baljor har börjat visa sig. inom en vecka skulle jag tro att skördetiden börjar även här.

bondbönorna har gett tre större skördar. jag tog med mig lite när jag i veckan sov en natt hos min pappa och blev ompysslad. vår förrätt den kvällen bestod av bondbönor i olivolja samt god manchego med gröna oliver.

lilla bulan har idag 8 veckor kvar att vänta innan det äntligen är dags. nu på morgonen har jag varit på ultraljud. bebis beräknas väga 3500 g när det blir dags. perfekt! säger barnmorskan. jag håller med.

in i stugan

2010-07-20T08:01:00.000+02:00

när det är så här varmt spenderar jag inte mycket tid inne i vår lilla stuga.* sen vi tog över kolonin har vi inte lagt ner en krona på att göra iordning inomhus, det ligger så långt ner på prioriteringslistan. vatten fanns indraget, såväl som en gasolspis att laga enkel mat på. mer än så behövs inte. undan för undan det senaste året har vi fått, ärvt och hittat möbler som funkar bättre, passar bättre. kökssoffan tex, som kommit till oss genom min mamma.

kökssoffa

3 m2 kök

näst på tur hoppas jag är bäddsoffan, som var i ganska bedrövligt skick när vi tog över. och köket, med sina opraktiska, tunga 70-tals luckor. såsmåningom ett bänkbygge och takbyte på altanen. det gäller bara att hålla ögon och öron öppna. när man minst anar dyker väl materialet upp.

*barnen har, däremot, under dessa varma dagar ofta sökt sig in i den svala stugan. den är inte sådär väldigt välisolerad men håller ändå svalkan till tidig eftermiddag.

hos morfar

2010-07-19T14:56:00.006+02:00

förra veckan när min lillasyster var här spenderade vi en stekhet eftermiddag hos morfar/grandad. på uteplatsens, i skuggan åt vi en god grekisk sallad och jordgubbar, frukt och grädde till efterrätt.

småttingarna med moster emma

söndagsbilaga

2010-07-19T11:24:00.004+02:00

förra veckan hade jag besök av en väldigt trevlig journalist som, i den 30-gradiga tryckande hettan, visades runt bland odlingarna på kolonin. sen satt vi under päronträdet, drack rabarbersaften och pratade. resultatet blev alltså ett mindre uppslag i söndagens tidningsbilaga och finns också att läsa här för den som är nyfiken.

fotografen som kom var en stressad prick som envisades med att jag skulle stå vid skottkärran. efter att första gången, vänligt men bestämt avböjd förslaget gick jag med på det när han insisterade ytterligare.

skottkärran står för övrigt kvar, fortfarande lastad med grenar och ris. A är bortrest i veckan, så den kommer stå kvar och se tråkig ut tills han kommer hem. då kommer jag nog ha producerat ytterligare ris-avfall som han får köra bort, stackaren.

sköna gröna

2010-07-17T18:44:00.005+02:00

bondböna
det gick snabbare än jag trodde
och smakade godare än jag kunde minnas

koloniplutt

2010-07-16T23:46:00.001+02:00

man blir trött av att vara liten medhjälpare i solen.

äntligen mat

2010-07-14T20:18:00.003+02:00

lillasyster är här i sverige på kort visit. hon följer med till kolonin. vi klämmer på bondbönorna i hopp om att snart kunna skörda. plockar krasseblommor, lök, sockerärtor, ruccola och örter till en underbar lunchsallad i skuggan av päronträdet,

blomning. äntligen.

snart dags för efterlängtad bönskörd.
en av årets höjdpunkter, faktiskt.

älskar stockrosorna som växer kring verandan. alla möjliga färger, stora och ståtliga. pålitliga. de kommer tacksamt åter, sprider sig villigt. ger vindskydd, färg och ögonfröjd.

saknadens morgon.

2010-07-13T08:11:00.000+02:00

idag har det gått sex år sedan caroline dog.
fortfarande lika ofattbart. fortfarande tomt. ♥

bönsådd och tomatlängtan

2010-07-07T22:34:00.003+02:00

snart, snart mognar de första tomaterna. det är samma glädje varje år. för någon månad sedan, när jag såg grannarnas plantskoledrivna tomater bredvid mina små rangliga frösådda plantor ångrade jag lite att jag just i år, när jag inte har möjlighet att sköta odlingarna, ändå envisades med att fröså. idag är jag bara stolt. det har gått fint, såklart! jag har friska, välmående plantor som snart står med klarröda tomater. och jag vet precis vad de innehåller. jag vet precis vilken jord de vuxit i, jag vet med all säkerhet att de inte är det minsta besprutade.

ute på kolonin sådde jag lågväxande skärbönor mellan bondbönorna och sockerärten. det är ett experiment. framförallt bondbönorna, men även sockerärtorna som kommit i jorden i väldigt god tid i år, kommer förmodligen vara färdigskördade framåt början av september. min plan är då att skärbönorna ska ha vuxit till sig, och eftersom de är ganska tåliga skulle jag tro att om vädret vill sig väl kan vi skörda bönor fram till oktober.

det är just detta som är fröjden med odlandet, att experimentera sig fram till maximal skörd.